Hur är kognition relaterat till personlighetsdrag?
Av: MJ
Du som är intresserad av kognitionsforskning och är intresserad personlighetsforskning kanske har fundera på hur dessa två fält inom psykologi är kopplade till varandra. Det har inte gjorts särskilt många studier men det finns vissa tänkbara anknytningar.
Dels har det som på engelska kallas Need for Cognition studerats och det är ett tänkt personlighetsdrag där de som har höga poäng på detta test gillar att tänka abstrakt och att lösa tankenötter. De som hamnar på motpolen vill inte ägna allt för mycket tid på att resonera och klura ut saker. Detta personlighetsdrag har en väldigt stark korrelation till ett av personlighetsdragen i femfaktormodellen.
Femfaktormodellen består, som man kan ana av namnet, av fem personlighetsdimensioner. Den första har med hur emotionellt stabil man är. Dimension nummer två har att göra med hur socialt orienterad och fysiskt aktiv man är. Den tredje dimensionen beskriver hur öppen för nyheter man är och det är denna dimension som korrelerar med Need for Cognition. Högre grad av Need for Cognition korrelerar med högre grad av öppenhet.
När vi går vidare till dimension nummer fyra handlar den om hur självcentrerad man är. Den som är lite självcentrerad kan istället sägas vara andracentrerad. Den femte och sista dimensionen har att göra med hur välorganiserad man är. Vissa är ordningsamma och planerar tillvaron medan andra tar saker som de kommer. Du kan läsa mer ingående om femfaktormodellen här.
Eftersom det är hög korrelation mellan femfaktormodellens tredje dimension och Need for Cognition kan man gå direkt på femfaktormodellen och titta på hur de fem dimensionerna relaterar till kognition.
Den första dimensionen har alltså med hur emotionellt stabil man är. Den som är emotionellt instabil anses vara neurotisk. Neurotiska personer styrs mer av hur de känner, särskilt den oro de känner, inför något vilket färgar tankarna om detta något. I en omfattande studie kunde man se att emotionellt stabila hade lätt för att tänka kring ämnen som ligger inom matematik och naturvetenskap. Detta faller sig mindre självklart för en neuratisk person.
Personer som är antingen extroverta eller introverta har påtagliga språkfärdigheter men de extroverta använder dem i första hand ansikte mot ansikte medn de introverta använder dem i text (de är också duktiga på att läsa). Extroverta personer kommer långt genom sina språkförmågor då de lätt nätverkar och utvecklar en social kompetens (här kan man läsa in social kognition). De är kvicka i tanken. Introverta personer anses istället vara eftertänksamma och analytiska. De tar sig tid att gå igenom stora mängder data för att göra stabila bedömningar och fatta väl avvägna beslut.
Öppenhet för nyheter och dess motpol som innebär att vara traditionell har många kopplingar till kognition. Den mest påtagliga och välbefästa genom studier är att personer som har höga poäng på öppenhet också får höga poäng på intelligenstest. Dessa personer är också ofta mer kreativa i den mån det går att mäta. De har en tendens att tänka okonventionellt. Motpolen är mer handgriplig och väljer att tänka i välkända spår.
Den mest uppebara kopplingen mella kognition och om man är själv- eller andracentrerad hänger ihop med hur empatisk man är. En del tänker att empati är att känna med andra men det är snarare att man kan förstå, kognitivt, hur andra känner i en given situation trots att man själv känner något annat. Personer som är andracentrerade har mer av denna förmåga.
Slutligen har vi de ordningsamma. De är bra på att formulera mål och att strukturera tillvaron. Detta är rent kognitiva förmågor. Ju mer detaljerade målen är desto tydligare ser de vad de behöver göra. Planering och organisering blir då nästa steg och det bygger också på förfinade kognitiva förmågor.
Sammantaget kan man se att det finns relationer mellan olika aspekter av kognition och de fem personlighetsdimensionerna. Men tanke på hur många olika sidor av kognition vi känner till är det endast ett fåtal som kan kopplas till personlighetsdrag. Det är inte säkert att det är fler men ytterligare forskning behövs för att klargöra i vilken utsträckning personlighetsdrag påverkar eller står i direkt samband med kogntiva förmågor.
Du kanske känner till någon sådan forskning...
